Om Bottenhavet
Bottenhavet är ett artikelarkiv med texter om design och formgivning.
Hur du använder gyllene snittet vid formgivning
I princip alla böcker jag läser om formgivning tar på ett eller annat sätt upp gyllene snittet, men med väldigt olika syn på hur man bör förhålla sig till det.
Vad är gyllene snittet?
Gyllene snittet är en matematisk konstant. Det är ett förhållande mellan två längder som återkommer på många platser i naturen och som samtidigt har en väldigt speciell mening i matematiken, ungefär som Pi (förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter).
Gyllene snittet är istället förhållandet mellan talen i den så kallade fibonacciserien. Denna är enkel: varje tal i serien är summan av de två föregående. Så här ser de första talen i fibonaccis talserie ut:
0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34
Det gyllene snittet är förhållandet mellan varje intillliggande tal i denna serie,
8/5 ≈ 13/8 ≈ 21/13 ≈ 1,618
Då vi väljer högre tal ur serien går förhållandet mellan dem mot det gyllene snittet (5/3 t.ex. är en ganska dålig approximation av gyllene snittet, medan 34/21 är mer korrekt).
Gyllene snittet är alltså ungefär 1,618, fler decimaler än så har vi ingen nytta av i det här sammanhanget.
Hur används gyllene snittet?
Traditionellt har man sett det gyllene snittet som det mest harmoniska förhållandet man kan uppnå, den ultimata relationen mellan två längder. Detta härstammar från tider då man upplevde sin omgivning, naturen särskillt, som något mystiskt bärandes på stora krafter. När man insåg att det gyllene snittet uppenbarade sig på så vitt skillda ställen som i förhållandet mellan diametern i en snäckas skal och proportionen mellan vissa ben i männsikokroppen tyckte man sig ha funnit en konstant kommen ur naturen själv.
Om detta var proportionen naturen själv använde borde den ju på något sätt föra med sig naturens kraft och förhoppningsvis smitta av sig på ens egna verk.
Själv tolkar jag denna vilja att applicera gyllene snittet lite varstans som ett uttryck av en önskan att göra något mer av sin design. Att dölja ett budskap i den. När man ser mitt verk om hundra år kommer någon mäta det och finna den gudomliga proportionen, vilket blir en bekräftelse på att det finns en tanke bakom detta verk. Betyder inte det att resten av mitt verk också bär på en tanke, att inget är lämnat åt slumpen?
Jag måste nog säga att jag uppskattar ett sådant tänk, jag är själv väldigt förtjust i att lägga ner massvis med tid på osynliga detaljer som på något sätt skapar ett mervärde, kanske bara för kreatören själv.
Hur du bör använda gyllene snittet
De böcker som nämnt det gyllene snittet förhåller sig ganska olika till det. En del tar upp det som en intressant parantes utan större vikt för dig som formgivare. Detta är ju naturligt då det gyllene snittet inte har riktigt mätbara kvaliteter, utan endast estetiska sådana. Att ta till talserier hämtade från naturen i sitt designarbete kan ju kännas främmande för många.
Den andra kategorin böcker tar upp gyllene snittet som något man kan ta till om man redan har en proportion som ligger i närheten, om du t.ex. har en rektangel som är 1×1,5 cm stor kan du passa på att göra den 1×1,618 cm för att uppnå harmoni i din komposition. Detta är ju den fega vägen att gå, ett försiktigt accepterande av det gyllene snittet, som en liten nickning till Romarna och Egyptierna som byggt sina största monument efter det. Men finns det egentligen någon mening i denna typ av justering?
Jag skulle vilja säga att antingen formger man efter gyllene snittet, eller så gör man det inte. På något sätt måste det finnas med i tanken redan vid de första stegen i en design för att bära med sig någon riktig kraft till din komposition.
Jag blev häpen när jag läste Effektiv visuell kommunikation, där det gyllene snittet nämns som en självklarhet. Som en naturlig del av designarbetet. Det var för mig något nytt i bokform och kanske finns det ingen forskning som kan påvisa harmoni i en komposition, men på något vis känns det bara helt rätt.
Till vad bör man använda gyllene snittet?
Gyllene snittet kan användas närhelst du ska skapa en komposition där det finns med ett övervägande kring någon slags förhållande.
Ett vanligt användningsområde är t.ex. skillnaden i teckenstorlek mellan olika rubriknivåer, om brödtexten är i 8p bör alltså de minsta rubrikerna vara i 13p och de större i 21p.
Ett vanligt användningsområde på webben är ju alla typer av rektangulära boxar, dessa ger ett mer harmoniskt intryck om proportionerna sätts till det gyllene snittet.
Vilken tjusig sida du har.
Tack så mycket,
Hoppas du uppskattade artikeln om gyllene snittet!
fin text! Känns bra att ha en forskare som gräver fram det intressantaste ur allting och ger oss andra dödliga in inblick i den undersköna världen
[…] Ofta handlade kompositionerna om att skapa harmoni mellan olika element. Man jobbade då mycket med gyllene snittet som proportion och linjering mellan element. Även här blev färgerna en viktig komponent för att uppnå […]
kul att du gillade min artikel om gyllene snittet daniel! Tack för de trevliga orden
Intresant läsning om gyllene snittet
//Rickard
[…] Gyllene snittet […]
[…] visar sig att bara igÃ¥r hade jag 23 besökare frÃ¥n google som sökt efter information om “gyllene snittet“. De hamnar pÃ¥ en artikel jag skrev för ett tag sedan som rankar fyra pÃ¥ termen hos […]
det var en bra sida där man förstår betydligt mer om vad gyllene snittet är, än på vissa andra sidor där dom bara tar med svåra matematiska uträkningar.
Kul att du gillar min artikel om gyllene snittet sims, håller verkligen med om att man ofta fokuserar på tok för mycket på det matematiska i det!
Vi håller på med gyllene snittet i skolan (phi), jag går i femman jag tycker det är väldigt roligt och konstigt jag fattar bara hur man räknar ut vissa saker men inte så mycket!
//Sofia
men detta var intresant.. väldigt välformulerat
Keep it up
Tycker om gyllene snittet
Länken till boken Effektiv visuell kommunikation fungerar inte längre!
Bra tips om användningen av GS. Skall just göra förslag på delningen av en fönsteryta!
Hur kommer det då sig att teckengraden är satt i 12 punkter som default i alla layout program och ordbehandlare och inte i 13 punkter om man nu ska följa Gyllene snittets ideal?
Hej! Jag studerar skrivande och tänkte tillämpa gyllene snittet i en b-uppsats. Kunde inte missa att de två första inläggen här innehåller 21 resp 55 bokstäver enligt fibinaccis talföljd. Mycket elegant. Ingen idé att räkna bokstäver i det här inlägget dock:)
fibonacci